augustimörkret faller
sammetsmjukt av stjärnor genomstunget

festen har passerat
zenit på sin bana

partnerbyt och partnerhåll
någon går avsides för att spy

några sjunger och en flicka dansar
i vit sommarklänning över vattnet

som en folkvisa vi dunkelt minns
men sorgen får du bära ensam

ta min glädje slut den i din famn och glöm
- hur länge till?

mumlar alarna vid strandkanten
och dricker underströmmar ur den svarta sjön