Jag går hem från min polare
Klockan är halv 12 på natten
Jag glömde mp3:n hemma
Tänk vad tyst det är inne i stan
Jag trodde att det skulle vara folk ute
Men gatorna ekar tomma

Där lamporna slocknat
Eller där lampornas sken inte lyser
Börjar min fantasi arbeta
Monster som hoppar fram ur buskarna
Mördare som väntar på mig bakom byggnaden
Spöken och andar som jagar mig

Ju närmare hemmet jag kommer
Desto oroligare blir jag
Jag trodde det skulle kännas bättre
Men det känns
Som om de ska anfalla vilken sekund som helst
De vet att jag är ensam
De vet att jag är sårad
Och att jag är ett lätt byte
Sista biten springer jag hem

För rädd för att vända mig om
För rädd för att sakta ner
För rädd för att min fantasi ska vara sann

När jag äntligen ser mitt hem
Kan jag inte låta bli att tjuta av glädje
När min hand håller om dörrhandtaget
Är jag säker på att jag hör vad det nu är
Skrika ut sin ilska över inte att ha fångat mig

Inomhus tänker jag på min \"långa\" resa hem
Pustar ut innan jag möts av mamma och pappa
De frågar om allt gick bra
Såklart svarade jag ja på frågan
De skulle ändå aldrig tro mig om jag berättade


Min resa hem en augustinatt..