Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I Dag


Hand i hand har vi kommit hit i dag,
med ett tungt förflutet på ryggen,
trängde oss igenom folkmassorna,
de vänder sig om och tittar utan att se,
och ber oss att prata utan att berätta.

Jag låter dig inte lämna mig,
jag kan inte vara här utan dig,
gav mig själv till dina händer,
och byggde ett hem i din röst.

Även om du väljer att lämna dessa gator,
finns det inget du utan jag i det här landet,
”Nästan som hemma,” sa du till mig i dag,
kaffe med kaka i ännu ett köpcentrum,
”Nästan som kärlek,” sa jag till dig i dag,
fingrar i händer i ännu ett köpcentrum.




Fri vers av josefina
Läst 581 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2007-08-27 06:14



Bookmark and Share


  Psykad
Fin, men ändå något mörkt över sig.
Bra skrivet.
2007-10-16

  Den siste poeten
Den här var riktigt bra! Kanske den bästa dikt du har skrivit, åtminstone av dem jag har läst. Många människor försöker skapa poesi genom iakttagelser av till synes banala händelser i vardagen. Få lyckas men i den här dikten får du verkligen in en perfekt tonträff. Med små och enkla ord förmedlar du en fin stämning av hur de stora och viktiga tankarna och känslorna uppstår i ur de vardagliga situationerna. Inga överdrivna utrop eller storvulna känslosamheter, bara ett rent, klart och exakt språk; det räcker långt, mycket långt. Jag är riktigt imponerad.
2007-08-29

  Freeman
Så härligt att vara tillbaka här på poeter igen, och få se att du har skrivit så otroligt mycket nytt.....denna kändes långt in i benmärgen att läsa, så berörande vackert.
2007-08-28

  Jean-Michel Orblin
tänkvärt
2007-08-27
  > Nästa text
< Föregående

josefina
josefina