Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

du saknar mig inte mer!

Sätt ditt leende på dörren till mitt hus, så att jag kan minnas. När du var nyfiken, när allt var nytt.

När vi såg ljuset flimmra i dagar och i nätter långa.
När du vilade ditt huvud i mina händer och när du lät tyngden falla tillbaka på mitt liv.
När vi såg snön falla över taken.
När vi alltid saknade varandra.
När det liksom sved längst upp i magen bara av att se på dig.
När de svarta nätterna låg i vår säng och vi hörde stjärnorna andas.

John, säg mig vart din längtan har tagit vägen?
Jag vill vara här med dig och värma det som var vårt.
Jag vill känna att du saknar mig , som när du alltid lade armen runt mig.




Fri vers av the wall
Läst 358 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2007-09-09 21:48



Bookmark and Share


  dalida_bl
Vilka ärliga och befriande känslor och bekräftelse...i din dikt...
Det kallas \" hjärtat talar sitt språk\" Djupt !
Gillar mycket det du vill, vågar och förmedlar med dikten !

Hälsningar

En/D/
2007-09-09
  > Nästa text
< Föregående

the wall