Världen är en farlig plats. Krig och åter krig.
Alla vill döda för nästan ingenting.
Alla vill leva. Men för många får dö.
Många oskyldiga dödas i onödan.

Vilket slöseri!

Världen visar inga tecken på fred. Det är kanske är så att krig är en del av människans natur.

Alla människor vill ha fred. Men ändå så krigar vi. Tröga personer, som inte ser lyckan och inte värdesätter livet. Hatar dem som är så tröga och inte kan se. Dem är som djur. Dem är fördömande och dödar för ingenting. Hatar och inte tänker. Dem styrs av massan. Dem har blod på deras händer. Dem har bara mörker i sina hjärtan.

Dem styrs av högre makter. Och dem ser heller inte det mänskliga lidandet.

Bara mörker och hat. Lägg ner vapnen. En sida vill det och det andra vill det. Men ingen vågar. Dem krigar tills alla är döda. Eller ger upp. Men ingen vill det. Deras stolthet.

Vilket skitsnack!

Dem vill vinna.Det är bara människans natur. Vi kommer aldrig att bli en värld, där krig inte finns. Vi är flockdjur som krigar för sin stam eller sitt land. Det har vi gjort genom alla tider.
En stam möter en annan och krigar om territorium.
Så var det för.
Nu är det om små saker och religion. Att vi kan aldrig lära oss.

Samma misstag görs av en annan generation.

Börja tänka. Börja leva. Värdesätt livet. En hjärta och ett sinne. Alla är vi människor. Olika men ändå lika. Alla har vi rätt att leva. Ha ett öppet sinne. Tankar och åter tankar.

Tankar som många före mig har haft och skrivit om.

Mack