Du hade inte bett om den!

Jag räcker fram min hand av vänlighet för att ge dig ett handtag
Men du avböjer
För du har inte bett om den
Sorgsen i mitt sinne så går jag min väg
Funderandes om varför?
Kan det ha varit för att du helt plötsligt blivit rädd och kände dig feg?
Kanske för mitt utseende eller något annat som du känt?
Orolig att jag skulle dra fördel av situationen och lura dig
För man kan ju faktiskt ibland se i tidningarna och på tv att det många gånger må vara hänt
I vilket fall som helst är jag glad över att jag själv aldrig behöver känna en sådan oro
Så det enda som jag kunde komma fram till var att det var du som led
och att det var din förlust
Den som inte vågade ta emot en vänskaplig främmande hand till din hjälp