Så stort att få vara med, höra till, så tryggt
Elakheter i omvärlden berör inte, det är vi mot dem
Kuvad, lydig, alltid glömma sig själv för att vara till lags
Tyst och trofast följa ledaren, enda sättet att få vara kvar

Så tomt och ensamt utanför
Ensamheten där svider och bränner
Kyla strålar och kränkningar kastas ut från cirkeln
Total lydnad i tanke och handling, gemenskapens pris

Stilla slicka sår, öppna ögon åt andra håll
Egna tankar och önskningar börjar sakta vakna
Kamratskap spirar ur fri vilja och öppen gemenskap
Tänk, så svårt att inse! Så hård kamp för att komma loss!