Vi älskar dig. Vi ska flytta bort sen, då allting åker framåt, bara framåt o så ska vi vara bäst, absolut de bästa ever. Det är vi som ska ta över new york, london, LA, jaa t.o.m. stockholm!
Vi, vi, vi.
Och så ska alla tycka om oss och ingen ska hata oss, det finns inget skvaller, det finns inget ont att berätta om oss. För vi är vi och det är så, det bara är så. Dom vet att ingen kan skilja på oss, för vi är äkta för vi är vi, och så kommer det alltid att vara, ingen kommer aldrig att lyckas skilja på oss. Vi är vänner sen stenåldern, vänner sen forntider, såna vänner håller ihop, såna vänner kan inte hata, såna vänner vet bara hur man älskar, såna vänner är bra, såna vänner finns egentligen inte. Men vi är ändå såna, för vi finns ju.
Vi är er fantasi, men vi finns i verkligheten, varje vänskap har oss som sin förebild, men ingen vänskap når till vår vänskaps nivå, för vi är helt enkelt bästa, absolut de bästa ever.
Det är vi som älskar varann över allt annat.
Till sist då vi flyttat ihop, i en liten lägenhet i H:fors, möblerat om, mycket färg för litet kök, för lite rum, men ändå perfekt för oss, de är underbart, då märker vi hur förälskade vi har varit sen vi första gången sågs, då när vi blev vänner för århundraden, kärlek var det som höll oss ihop, kärlek är det som alltid kommer att göra det.
Och vi ligger i varandras famn, nu är vi bara två, det är bara vi två, vi är inte längre flera, vi är bara två. Och vi tycker om varann på ett sätt som inte är kamratligt längre, vi tycker om varann på ett älskvärt sett och det är bara vi två kvar.
Vi bor i vår lilla lägenhet och du dricker ibland, de andra kommer förbi för att dricka ibland också. De andra dricker mycket, och du är en av de andra, för när du dricker vet jag inte vem du är, när du dricker är du inte min vän från stenåldern som jag älskat mer som en vän hela mitt liv utan att veta om det. När du dricker älskar jag dig inte mer. När du dricker är du våldsam. När du dricker skriker du.
Ofta slår ni varann, och jag måste gömma mig, ibland slår du mig, ibland berättar du hur du älskar mig. Men du är sliskig och äklig och du luktar alkohol.
Och jag skriker att jag flyttar men du säger allt blir bra jag ska sluta med det här sluta dricka sluta röka jag är inte sliskig jag är inte äklig, se här är jag, din vän från stenåldern. Jag älskar dig.
JAG ÄLSKAR DIG.


Till sist går allt över, en suprunda till, du blir en bit för full, du blir en bit för våldsam.
Jag måste springa bort, och jag springer hårt, rekord på hundra meter, men det märker jag inte. Jag ska söka en trygg famn jag ska söka vårt gamla gäng, för dem älskar jag inte mera än vänner, dem älskar jag bara som vänner. Jag söker dem tills jag hittar.
Jag ska hitta dem, jag kommer att hitta dem, jag vet att jag hittar dem, och så slipper jag de här supkvällarna, supa mig dit och supa mig hit, men jag kan ändå inte sluta tänka på att jag har lämnat honom, den enda jag nånsin älskat utan att vara falsk, den jag älskat på riktit, jag var äkta, men han förstörde... nej jag förstörde.
Och det ända jag kan tänka på är då han skriker
JAG ÄLSKAR DIG.