Med stela händer skiftar
jag i förtiden
ditt arv

I förtid för du är ej död
se ännu bara lite
sedan ännu något än
tills åter slutligt
du är död
fast då blott för en tid

Kylan biter
och jag fyller kassen helt
av sommarns rest
de gröna
runda frukter
Rent hus jag gör
med plantor
som jag tidigt
vårdat ömt

Det är nu höst
nu råder rädda
vad som räddas kan
Fast ännu något lämnas kvar
något fall imorgon
solen ännu väcker
liv
i någon nupen stjälk

Annat fall sig frosten
suger näring till
att elda vintern kall