Det är inte ord
genom år
sagda
inte sår
stundom
rivna
eller smärtan
blottad
osedd
lämnad

sådant vi båda känt

Inte detta
som inger att känna
känslan
vars namn
mig okänt är

känsla att ensam bära

Nej,
allt
det andra;
varför vänskap
förbehållslöst njöts,
förtroligheten vågad,
och
vars tomrum
idag
tar plats