Du Värmland
sköna och härliga
där skogsnymfer dansar
i sensommarnätterna!
Din natur är olik
mer intensiv
mer klar
än någon annanstans!
Din saga verklighet
din verklighet saga
du landskap
där Klarälven ännu
sjunger sånger
sen längesen
glömda


Låt mig förlora mig
i dina oändliga skogar
där berättelsen ljuder
om något
som var en gång.
Långt i fjärran
där endast troll
och oknytt satt sin fot
där Lagerlöf
och Fröding och Tegnér
samsas så förunderligt bra
med Monica Zetterlunds
ännu ljudande röst
i själen
och där fortfarande
Sven-Ingvars kan höras.

Spel opp, i spelemänner
i glasbruk
och järnverk
som fanns en gång.
Spel opp
te´dans me´ karlstadstösera!
Spel opp!!
Tråd dansen
utan vett och sans
på Karlstad torg
med Gösta Berling
och hela hans hov
av kavaljerer

Du Värmland
med unga karlstadspoeter,
kvinnor och män
och barn
med sol i blick
och saga och sång
i själen!

Du Deje, Molkom, Arvika,
du Sunne och Hagfors,
du Ekshärad och Torsby,
du Västra Ämtervik,
du Lövens långa sjö
du Skutberget,
du Värmland
du bjuder oss
vill du ha mig
så har du mig här
från Säffle
ända upp
till Sysslebäck


Dina heta somrar
som jag minns dem
dina vintrar
med frostiga genomskinliga mornar
med snöfall
där flingor
fyller varje liten skreva
i din absoluta oändlighet
av människofot ej trampad.

Varenda litet blåbär
hjortronmyrarna
och lingonkransarna
som pryder lucias panna
då hon nalkas oss
med ljus i hår
lucia
som egentligen aldrig
kan känna sig hemma någon annanstans.

Ty det är i Värmland
där trollen tassar
i sjumilaskogen
hon bor
lucia som nalkas oss
en decembermorgon varje år
när frosten kan förfrysa
både människor och djur.

Du Värmland
låt mig gå vilse
i din oändlighet!
Du landskap
där mitt hjärta vilar
och som en gång
ska vila
mitt hjärta

Ingvar