Det flimmrar för ögonen.
Ditt huvud faller ned.
Hörseln försvinner långsamt,
i takt med att huden färgas blå.
Kylan sprider sig som ett gift genom hela kroppen,
snart rör du dig inte längre.
Du bara ligger där
och har slutat att excistera för en stund.
En huvudvärk så fruktansvärd,
lik big bang.
Sedan svartnar allt
och du finns inte mer.
Men lyckan når dig djupt där inne,
bakom din syrebrist.


Andas min älskade andas!
Livet är fortfarande inte över.
Lev min älskade lev!
det är bara dig jag behöver!