Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ett skal, ett minne utav dig, är det enda som blir kvar

Hur ska jag kunna klara mig när du - vackra, underbara du - inte längre finns kvar här
När du gråtit dina sista tårar, dragit ditt sista andetag, så ska jag undrar vad det innebär...

Att föralltid kall, ensam, ledsen, sorgsen, förbannad, förtvivlad vara,
att människor lämnar en för att sörja, för att gråta kan du det förklara?

För just nu ser jag bara ditt stilla, tysta uttryckslösa ansikte framför mig.
Visst har jag minnet utav dig kvar och visst vet jag att jag alltid älskar dig.

Men hur ska det kunna dölja min hemska, stora smärta
När den trots allt, faktiskt lever, djupt inne i mitt hjärta?

När jag vet att den faktiskt har blivit en del av mig, som även du en gång var
När jag faktiskt vet att ett skal, ett minne utav dig, är det enda som blir kvar

Så kan jag inte gömma mig för de stilla tårar
som sakta faller, för dig




Fri vers av Sbva91
Läst 382 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-10-13 22:31



Bookmark and Share


  Jessica91
Den rör mig, i hjärtat.
2007-10-16
  > Nästa text
< Föregående

Sbva91
Sbva91