taket är för lågt

och klackarna för höga

tack och lov att man kan börja prata nu,sväva

skallad

mot värmen och lugnet,upphetsningen

som rinner genom kroppen som tung sand

knäckt och rubbad,

utsuddad

skrattar vi med blodiga käftar mot varanndra

mellan tandraderna

saliv och blod

det är nu när man är skallad och uppsmälld man vågar gestikulera och tänka
så mycker värre