Bloss

Jag lurades in i
det papper Ferlin i
sin rytmiska vers vecklat ut,

och tyckte mej se en
ide´om idéen:
”All början är också ett slut!”

Texten såg ut att
va´ skriven på rutat
papper av ovanligt slag,
för orden, som glödde,
som tankarna strödde,
sågs sväva högt ovan sitt underlag.

Jag såg ord ovan rad
sväva fram på vart blad,
mellan raderna hördes hans andetag:

”Allt liv går mot döden!
Och människors öden,
som ekar av gråt och av skratt,

är som brinnande krut:
Flammar upp! Brinner ut ...
Allt är bloss i en bävande natt!”