Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag visste inte. Jag trodde inte på kärlek vid första ögonkastet. Jag har blivit övertygad.


Jag tror det kallas kärlek

samma man
samma känslor
jag vet inte vart jag ska ta vägen
jag försöker kämpa för det jag vill ha
men jag är nog lite för feg
eller lite för påträngande
eller lite för fel
eller som du säger: lite för ung
7 år är inte så mycket
inte när man är jag
min umgängeskrets är äldre än mig
jag är äldre än mig
så varför
varför vill du inte
fast jag vet ju att du vill
det sa du ju själv
fast indirekt
eller är det kanske bara inbillning
kanske hittar jag på allting
men med dig så känner jag mig trygg
bekväm
kanske rent utav lycklig
det är helt sjukt
för jag har bara träffat dig 2 gånger
ändå så känns det som om jag kännt dig hela livet
kan det vara så
att hela livet har gått ut på att vänta på dig
nej nu låter jag på tok för desperat
och kärlekskrank
det är bara det att jag aldrig kännt såhär förrut
är du rätt
finns det något sådant
du ska aldrig få läsa det här har jag bestämt
inte förrän du känner samma sak iallafall
det är ju bara pinsamt
riktigt pinsamt
men att skeda med dig några timmar
det är som att åka bergochdalbana
och ligga på en solig strand samtidigt
när du sa att du ville smälta ihop med mig
då smälte jag
igen
det är som man säger
you had me at hello
jag har aldrig trott på det förrut
och jag har aldrig varit så knäsvag som jag är nu
jag har knappt kunnat äta
jag kan fortfarande framkalla din lukt
så fort jag sluter ögonen
jag kan känna din hud under mina fingrar
dina revben
piercingar
till och med tatueringarna kan jag känna
som sagt
det känns som om jag kännt dig hela livet
kanske har jag det
kanske är du jag
fast Du
kanske är vi faktiskt samma?




Fri vers av flisan_jag
Läst 601 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-11-04 20:15



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

flisan_jag