Yang tse kiang
Huang he

ni ligger under
draken av sten
och jag tror
att den gråter
så att ni
svämmar över

och jag ber om ursäkt för att
jag har hällt rödvin som blod
på din vackra flaggas politik
i vars famn så många har dött

jag kan känna ditt folk
vandra och dansa
på åskans blixtrar om natten
och måla regnbågar
över gröna månar
medan solen går ner
över deras läppar

tystnadens kedjor
håller dem fortfarande
men jag vill höra
jag vill se deras
hemliga skratt
dolda i ögonen

kan du se dem
kan du höra dem

du har ett hjärta
som jag vill se
som jag vill höra
viska och skratta
tills mina fötter
lämnar marken

låt din skönhet
låt din själ
låt ditt allt
lära mig att flyga
genom och bortom
din mystik