Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den befriande monster fångaren

När jag ligger i min säng och mörkret omsluter min varma och dåsiga kropp
Öpnnar sig mina sinnen och släpper ut monstret från grottan djupt där i mitt inre
Tankar tycks glimta förbi i diset och jag bryr mig inte om dess tunghet längre.
När sömnen kommer välkommnar jag den med armarna öppna, för en dans mot den mörka, mörka natten
Jag flyter med i drömmarnas rytm och drivs med av spänning när jag ser saker som mitt sinne så klippskt klurat ihop
Förbi mig flyger ett dovt moln, mörkret sprider sig runt omkring mig ännu en gång.
Jag vill inte ha tillbaka det hemska monster som jag brottats med så hårt.
Jag vill inte tillbaka till den tid där mitt sinne överfylls med hårda stenar och fula träsk.
Vill stanna där jag trivs som bäst.
Tiden stannar för en stund och jag öppnar mina ögon för att dystert möta verkligheten
Gnuggar mina trötta hålor och kisar ut i livet
Långt, långt där borta ser jag ljuset.
Försöker söka det, men mina krafter räcker inte till
behöver nog sova lite mer först...




Fri vers av Sbva91
Läst 371 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-11-06 23:19



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Sbva91
Sbva91