ge mig inte blod och kalla kårar
ge mig inte snabba trummor hetsig jakt
ge mig inte falska löften
ge mig inte svår dramatik

jag vill inte ha någon mask av rosor
jag vill inte alls ha skal som på en jävla banan
jag vill inte bli försiktig berörd
jag vill inte heller bli omskakad till överteatralisk musik

gåtor suger
och du, snygga brudar är inte min grej
inte heller önskar jag mig en tvålfager man
eller tillrättalagda innehållslösa jävla ord
och knäböjande prinsar uppdragna i näsan
repeterandes samma ord och sufflösen behöver aldrig höras
för det här kan vi det här kan vi det här kan vi
ångest är något jag bara inte pallar och allt detta som vi så godtyckligt kallar kultur
förutsägbara oförutsägbara nästan roliga snubblande danser
till musik vi inte hör, åh så realistiskt

varför skulle jag vilja att allt var så jävla regisserat
jag vill förtränga det vi låtsas finns jag blir rädd för själva rädslan
vi är inte kloka viskar jag

nej, när du och jag

skall
det vara något extra
special importerat
Tokyo trendigt
och brutalt snyggt



nej jag skall reflektera solen i dig
nej jag skall öppna för himlen mellan oss och vi skall skjutas in i varandra
som bönsyrsor fastsurrade på fyrverkerier
vi skall kyssas som två kolliderande tåg och smekas som havsalger gröna fingrar möter känslig hud och jag blommar du blommar och slår ut tlll hibiskusens röda gula vita och vi galopperar totalt utan slut för all tid i evighet amen