Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ingen ska behöva gå bort ensam


Den ensamma kvinnans grav

Gråter intill din kista
Över alla skratt
Som ej blev födda

Ditt leende har fått
En ängels vingar
Och lyft mot himlen

Sörjer i tysthet
Att din lycka blev
Begravd under jord

Ingen får se dig igen
Kvar är bara en sten
Som berättar vem du var


Fri vers av Jack_iX
Läst 422 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2007-11-16 15:30



Bookmark and Share

  Sladjana Zubcevic
SMÄRTSAMT VACKERT
2008-06-21

  KristinaE
.. livets allra närmaste önskan.. ingen skall behöva lämna livet ensam.. ingen skall behöva leva livet ensam.. ändå måste man vara ensam... vacker och god kärleksfull text...
2007-11-22

  Lasseman VIP
Oj! vad starkt och berörande du skriver!.. och som sätter sig i hjärta och själ!.. tänker litet på min Mamma då hon gick bort! hon som haft ett så rikt liv med många vänner! så var hon ändå så ensam på slutet! och på begravningen var bara jag en vän och tre av mina barn.. tack min vän för påminnelse..
2007-11-20

  Yvonne
Vacker och sorgsen dikt som berör.
2007-11-17

  Last Word Spoken
Sorgset! Men vi födds som dör ensamma,
kanske lättare att dö om man är ensam
och slipper alla avsked... bara en tanke.
Vore tråkigt att sörja eller inte se fram emot
döden på sin dödsbädd, ty den är oundviklig.
2007-11-16

  Maria Zena Viklund
vackert vemod!
2007-11-16

    Maria Malm
Ett sorgligt vemod präglar dessa rader..
2007-11-16

    sunnanvind
Kvar är bara en sten, av ett helt liv som vandrat här...
Frågorna kommer , varför ej skratt?! En sorts vemod dröjer sig i raderna, en fundering om att våga ta emot livet medan liv är!
2007-11-16
  > Nästa text
< Föregående

Jack_iX
Jack_iX