En torr och sprucken mark
som inte kan få nog med regn
är mitt själsliga landskap
som törstar efter konsten.
Där kämpar taggiga växter
för sin överlevnad i torkan
liksom min kreativitet kämpar
för det utrymme den behöver.
En dag kanske växterna blommar
så som jag alltid hoppats
att det jag skapar ska göra.
I detta landskap vandrar jag
och där i det hårda klimatet
klamrar sig förståndet fast
likt sandkorn i stormen.