åter här
åter kär
för jag går åter
ur missären

för jag kan se den
återge min
själ sitt ljus
och kärlekslusten
sitt kärleksrus
uti min själ
för jag ler åter
utan skäl
i ett förklarligt rus

åter står jag
åter får jag
återblickar likt i en spegel

av dess lyster
då hon mig kysser
nu med solen i mitt segel