hur skall vi någonsin återhämta oss
från Simbas pappas död

och hur skall vi någonsin kunna förlåta
den onda häxans alla synder

var skall vi få modet att
rädda oss själva när prinsen
snart kommer och kysser oss vakna

och berätta för mig Walt
hur skall vi kunna sätta ut
några jävla råttfällor och skydda
vårt skafferi från pestspridare
Askungen! Askungen! Livet är inte alltid så jävla lätt.

och jag har kysst många odjur
och inte en enda av dem blev en prins
av min kärlek

i havet finns inga monster fiskar har
instinkter inte intrikata planer
det hade vi märkt vid det här laget
nej den egenskapen är förunnad människan
och den som köpt vår röst är inte av bläckfisk född
utan spridd av tv4, idol, for fuck sake!

och inte är hon som en Gudmor böjer
verkligheten till vår fördel
nej det är företagen som vill ta våra pengar
och ge oss Pochahontas som plastdocka
otroligt native, eller vad säger vi?

chocken som spände köttet
när vi slarvigt lämnades framför bilder
utan kontakt målad verklighet
och vi insåg tillslut att
den enda likheten mellan vår Pappa
och Kung Triton var hans hetsiga humör

Och så många krabbor har jag tittat i ögonen
men inte hört en enda av dem nynna caribbiskt
om kyssar

Och när Bambis mamma blev skjuten
var jag den enda som tänkte
hon är tecknad för helvete!

utan hoppfullheten i magisk färgsprakande fantasi
hade jag aldrig överlevt
eller det hade jag
men jag hade glömt ett inre rum
av drömmar