förbipasserande
genom stormen
ledd av demoner
där jag vandrar i landet
mellan himmel och jord
jag kastar ingen skugga
för här finns inget ljus

i stormens öga
är allting tyst och stilla
de plågsamma skriken från de som fallit offer
för mörkrets vålnader
når inte hit

i mitten
ser jag något som inte går att beskrivas i ord
en varelse med vingar
så vacker och oskyldigt söt

hon kastar sin förtrollande blick mot mig
hennes magiska isblå ögon
ropar på mig
så jag smakar ormens gift
från min älskades läppar

smittad av hennes ängladamm
hennes helande kyss
som tar mig till en värld
som får himlen att likna ingenting

giftet på hennes läppar
var kärlek
av den renaste och starkaste sort

änglarnas änglar
flickan i mitt hjärta
i hennes famn
fann jag min fristad
där den sanna lyckan och kärleken bor

änglarnas prinsessa
med ditt ängladamm
din sagolika kyss och trollska blick

tog mig till en värld jag bara drömt om