Malin, Linda och Maria sitter i Lindas rum. Malin öppnar vinflaskan, california white, Snart börjar den riktiga festen, i parken. Midsommar i parken är ju så grymt enligt Malin och Linda. Maria har aldrig varit där, hon dricker sällan. Hon är den där försiktiga tjejen. Linda och Malin är mer festbrudar som dricker ofta.

Vad har dom då gemensamt?

Dom dricker vin, eller Malin och Linda dricker, Maria mer smuttar på sitt. Linda tjatar på om Tim och hans snygga kompisar som tydligen ska komma till parken. Maria sitter och tänker på David, hennes pojkvän. Han var inte glad eller gillade i alla fall inte att hon skulle till parken och festa. Han är nykterist. Malin skvallrar om allt och alla. Hon missar aldrig något.

Var får hon reda på allt?

Bussen till stan är packad med folk. Alla ska till parken. Alla verkar näsan känna alla och nästan alla är från deras gamla högstadieskola. Maria blir nervös, hon borde inte vara här med dessa människor. Minnen från högstadiet blommar upp. Hon slår ifrån sig tankarna. Hon är ju med Malin och Linda, dom är ju vänner nu, dom har lovat att hålla ihop.

Vad kan hända?

 Parken är verkligen full med folk. Full med folk som dricker. Linda och Malin träffar genast folk dom känner, hur kan dom känna så många? Dom går om kring dricker och pratar med folk, med Maria i släp tåg, en nästan nykter Maria. Hon ser sig omkring i parken, innan hon vet ordet av är både Malin och Linda borta. Förvirrat ser sig Maria omkring. Vart tog dom vägen? Hon vandra planlöst omkring utan att se skymten av varken Malin eller Linda. Dom skulle hålla ihop, det lovade dom. Det är lika bra att åka hem. Hon hör ändå inte hemma här. Besviken går hon.

Maria närmar sig utkanten av parken, där det är glest med folk.  Hon känner en hand på sin axel, ska precis vända sig om när hon känner en hand över sin mun. Hon dras i väg till en glänta. Personen som drar är stark, det hjälper inte att streta i mot.

Hon nickar. Han släpper nu handen om munnen och tar ett stadigt tag om armen i stället. Maria granskar honom, han ser bekant ut. Någons storebror tro, han ser ut att vara runt 20. hon ser på han att han har druckit, det hörs även när han pratar. Han trycker ner henne på marken.

- Nu ska vi ha roligt du och jag

- Släpp mig!

Maria känner lukten av öl när han andas på henne, han är full.

Han börjar knäppa upp hennes jeans halvt liggande över henne. Tårarna rinner för hennes kinder, tankarna snurrar i hennes huvud, vad är det som händer? Hon försöker skrika med det blir bara till en viskning. Paniken växer. Hon försöker röra på sig, han gungar till. Örfilen bränner till.

Med en hand innan för hennes jeans och med den andra handen knäpper han upp sina egna, fortfarande halvt liggande över henne. Han är tung, hon börjar få svårt att andas. Med all sin kraft gör hon ett försök att komma loss. Hon kränger till, han ramlar av henne, förmodligen av för vången och även för att han är så full. Det är igen tid att tänka, Maria kommer på fötter och börjar springa.

Hon springer, springer. När hon kommer fram till busstorget står bussen inne. Hon går på och sjunker ner i ett säte. Tårarna rinner ner för hennes kinder, vad hade hänt om han inte varit så full? Vad hade hänt om hon varit mer full? Varför gick hon ditt med Linda och Malin? Dom sa att dom var ledsna för allt på högstadiet. Vilken idiot hon är! Varför försökte hon förlåta dom? Hur kan hon vara så dum att hon litade på dom? Det som hände i kväll var hennes egen dumhets fel.

Detta är en midsommar Maria sent ska glömma.