Jag är någon trots allt!

Varje natt som jag tittar upp emot stjärnorna blir jag berörd och börjar själv att glittra
blänka
Börjar att tänka på mig själv som människa och individ
Att titta på stjärnorna som lyser så nära men ändå så långt borta ger mig en inre frid
Då jag inser att jag är någon trots allt i detta stora kosmos
Sen att jag kan vara ganska så betydelselös på det stora hela bryr jag mig inte så mycket om
För det spelar mindre roll
För när jag tittar upp emot stjärnorna på den klara becksvarta natten drömmer jag mig lätt bortom tid och rum
För när jag står där och beundrar stjärnorna existerar inga klockor