Jag önskar att saker och ting ändras. Jag önskar att allt var detsamma. Som det var innan. Jag avtecknas i natten. Speglas i en pöl av urin. Patetisk, avskyvärd, sorglig. Jag personifierar alla de glömda, de förlorade. Vi är alla dom som ingen vill se. Vi är dom som ingen vill veta av. Vi är dom som ingen behöver. Det gör inget. Det spelar ingen roll. Vi vill inte bli sedda. Vi vill inte vetas av. Vi vill inte behövas. Vi vill sväva fritt genom atmosfären. Flyga in och ut genom människor. Utan att lämna spår. Spår på dom. Spår på oss. Jag flyger över dom alla. Ständig tår i ögat. Ständigt sår i sidan. Jag är kung av regn. Underhuggare till smärta. Det började med henne. Det slutar med henne. Hon som förstod mig. Hon som inte hatade mig. Hon som sårade mig med vänlighet. Hon som förstörde mig med skönhet. Jag har missat alla möjligheter. Bränt alla broar. Jag strippade själsligt framför henne. Visade alla ärr. Visade saker ingen sett. Saker ingen borde se. Jag var så upptagen med att sänka mig själv. Jag upptäckte aldrig att hon såg åt ett annat håll. Såg på något. På någon. Inte mig. Det brister i mig. På samma ställe. På samma tidpunkt. Varje år. Sommaren börjar. Men den tar alltid slut. Så många kvällar. Så mycket vackert. Det gör ont. Jag gråter. Jag hatar. Jag älskar, men hatar det också.



Jag vill dricka utan sorg. Jag vill skratta utan orsak. Jag vill vara något som hon älskar. Jag hade gjort allt för henne. Jag hade dött för henne. Jag kan bara inte leva för henne. Med henne. Utan henne. Fan. Det går runt. In i allt. Igenom. Utanför inget. Kan inte sova. Tänker alltid. Inte bra. För mig. För någon. Jag vill resa. Men varför? Det ändrar inget. Kan inte fly. Kan inte glömma. Inte här inte någonstans. Varför gick jag? Varför vände jag min rygg? Varför förnekar jag mig lycka? Ledsen. Sorgsen. Arg. Besviken. Förtvivlad. Det gick fel. Jag förstår inte. Hon såg mig. Hon log. Varför? Hon skulle gått sin väg. Äcklad. Förolämpad. Hoppas hon får det hon förtjänar. Lycka. Kärlek. Beundran. Jag avundas stjärnorna. Dom får se henne alltid. Dom känner sina egna.