sliter mitt skinn
mjuknar hår
dubbar hjulpar
slickar sorgesamma sår

min längtans mjöd
till livets bröd
det blir nog
alldeles säkert min död

som om
jag vore här
utan giltiga skäl
där ingen någonsin
vill mig väl

som om
det finns ett slut
jag inte minns
just när livet tittar ut
men ingen kärlek finns

så jag
river mitt skinn
jag rasar gråtande ner
vänder ut och in
så finns jag inte mer