Mönstrade dörrar i långa korridorer..
människor söker febrilt efter rätt dörr...
Jag kan mycket... jag kan skratta, jag kan gråta
jag kan sjunga, jag kan låta...
men mitt inre bär en längtan, en djup inre
önskemelodi, en gåta, att förlåta...
Jag ler ofta när jag ser, att i hjärtedjupet sker...
en förändring... när någon förlåter... och
glädjen kommer åter...
Ibland bär jag massor, trots att Gud säger \"vila\"
Ibland springer jag när Gud ropar \" stanna min älskade\"
Ibland fruktar jag, men för det mesta längtar jag...
trots allt vet jag att \"jag är hans dyrköpta barn\"