jag har aldrig varit så mycket för Elvis
jag förstod nog aldrig storhetens i hans ord
men när jag sitter här
natt efter natt
så inser jag varför han kallades Kungen

han levde och dog långt före min tid
men han stal ändå mina ord
ord som beskriver alla dessa känslor
som jag känner för dig

men dessa ord
räcker ändå inte till
för den här kärleken
alla dessa känslor
de kan varken jag eller Kungen beskriva

men hopplöst
så fortsätter jag att känna känslor
och då försöker jag skriva ner dem på papper
och lika hopplöst
så drömmer jag varje natt
om att få vara din Romeo igen

om att få vara din Elvis
som står där på scenen
med hela världen som publik
och sjunger sånger om en storslagen kärlek
som handlar om dig
bara få visa hela världen och dig
att du
du är hela min värld