Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
man överbord


Sjunkande skepp

Jag är medveten om att
du inte minns

du vet inte
varför vi står
här

Den dagen du listar ut
detta
har dina ord redan
smulats sönder
under dina fötter

Detta sjunkade skepp
har information
som kommer att jämna oss
med marken

På vägen har vi
lärt oss allt

den svåra vägen

All poesi
du skrev tillägnad mig
slutades att skrivas
dagen jag slutade
att bry mig

Snälla, viska mig de ord
som uppmanar mitt hjärta
att sluta
slå




Fri vers av Aida*
Läst 1624 gånger och applåderad av 16 personer
Publicerad 2008-01-12 00:47



Bookmark and Share


  aol
starka rader med berörande djup
2008-02-24

  sjörövar_fabbe
Det var jättevackert!
Jag vet inte om jag förstår allt.
Men det var en finsorglig känsla jag fick.
2008-02-19

  LassO
tragisk-glatt på nåt sätt... med en öm avslutning. Fint skrivet
2008-01-31

  Ronny Berk
stor dramatik i bild och text...filosofiskt storordat som ställer mej som läsare i fundering...så som god poesi ska vara...
2008-01-20

  octobertragedy
jag tyckte också den här var stark, den berörde mig. du når fram i dina texter och jag älskar det. du fyller mig med olika bilder och visioner och jag tycker bäst om när du inte lägger till någon bild, jag får ändå upp tydliga bilder framför mig av dina texter. som sagt, du når mig. shine on!
2008-01-16

    JJ VIP
Fin dikt i fint berättande! Bra språkbruk! Applåderas!
2008-01-14

  Матрёшa
en mycket stark dikt, som jag kan relatera till.
\"Snälla, viska mig de ord
som uppmanar mitt hjärta
att sluta
slå\" - en vacker smärtsam vädjan.
jag tycker om det här!
2008-01-12
  > Nästa text
< Föregående

Aida*
Aida*