Jag delade min lägenhet med livet och nu skulle vi ut och åka i hans gamla bil vid namn hoppet.

Vi tog motorvägen och livet och jag. Vi hade hyrt en sommarstuga ni vet en sån där röd med knutar på i en skogsglänta med en sommaräng med massa kor.

Livet och jag tog hans bil och vi började åka på livets motorväg som senare blev en grusväg, hänger ni med?

Som goda vänner vi var såg vi fram emot en fin resa. Då vi kommit en bit stod glädjen vid vägkanten och liftade. Hoppa in då sade vi till glädjen och glädjen skuttade in.

Vi fortsatte vår resa med bilen som hette hoppet förresten , där stod glädjen och liftade vid vägkanten. Glädjen blev glad av att få lift.

Timmarna gick och efter ett tag ,då grusvägen blev mindre, hämtade vi humorn och snällheten som vi avtalat tid med vid en järnvägsstation. Dom kom med snälltåget.

Jag, livet, glädjen, humorn och bilen hoppet fortsatte, och kom fram till det lilla soldattorpet kärleken. Torpet låg vid den lilla byn den goda viljan.

När vi denna vackra sommardag klev in i torpet stod redan godheten och lagade mat åt oss Det blev stabstrilstelt med sötsur sås.

Vi installerade oss och fann oss tillrätta bland kossor myggor svampar och bondförnuftet som ägde korna kom och hälsade på.

Bondförnuftet bekantade vi oss med och köpte mjölk av. Jag såg genast att det var stryktåliga fjällkor i småleendets land.

Vi bekantade oss med lusten en lustigkurre som drog vitsar och kunde alla våra födelsedagar för minst 4 år framåt.

En dag gick vi förbi kyrkan och träffade tron. Tron trodde att vi skulle bli troende, men vi bleve ateister.

Dagen efter kom friskheten hurtandes förbi och vi gav i all hast friskheten sportbröd.

Ömheten träffade vi en dag som bodde i den lilla byn, ömheten var ömsint men öm och gick sönder så vi fick åka till vårdcentralen med ömheten.

Nu hade snart semestern tagit slut nästan i Torpet kärleken byggt i kärlekens år anno -1748. En 2 rummare på 60 kvm, med ett stort kök, gammalt timmer och taktegel,.allt i gott skick som om tiden stått stilla.

Hänsynen bodde i den lilla byn och av hänsyn till oss snickrade hänsynen på det lilla torpet.

Vi han bada, dricka mjölk äta av bondförnuftets potatis och andra grödor bondförnuftet odlade.

Semestern var nu snart slut och , glädjen , humorn , godheten och snällheten hoppade in i livets bil märket hoppet. Vi tog farväl av bondförnuftet, tron, friskheten, hänsynen, ömheten, hänsynheten  lustigheten och alla dom andra byborna.

Livet och jag åkte hem till min lägenhet i stan och där bor

nu även våra nyfunna vänner.

Varje år for vi tillbaka till byn, den goda viljan, och semestrade i sex veckor.