Talade med en vän jag inte träffat på länge. Diskuterade livets skiftningar och hur det invanda välkända kan ha sin lockelse i ett inrutat liv...
Samma
Samma frukost varje dag
Samma du och samma jag
Samma grannar samma bil
Samma inställsamma smil
Samma meningslösa jobb
Samma kaffe samma kopp
Fyra kilometer hem
Samma mat och samma säng
Du som aldrig skulle bli som en i mängden
Dina drömmar ligger kastade längs vägen
Du hade hela livet framför dig just då
Nu står du bara rädd och tittar på
Samma tv varje dag
Samma tidning samma lag
Samma tankar som igår
Medan åren bara går
Varje morgon lika svår
Samma ångest samma sår
Samma leda och tristess
Varje fredag samma dress
Du som aldrig skulle bli som en i mängden
Dina drömmar ligger kastade längs vägen
Du hade hela livet framför dig just då
Nu står du bara rädd och tittar på
Kan du minnas det som du ville då
Du som brann så klart och allt ville du nå
Bergets högsta topp och du räckte ända upp
Och du såg de små som bara kila utan stopp
Sen sa du sån vill jag aldrig bli
Sån vill jag aldrig bli
Du som aldrig skulle bli som en i mängden
Dina drömmar ligger kastade längs vägen
Du hade hela livet framför dig just då
Nu står du bara rädd och tittar på
Och nu är du så
Nu är du så
Nu är du så