Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vi sätter inte tillräckligt värde på kroppens rörlighet så länge den fungerar.  


Den enda sanna glädjen

 

vi gick vandringsleden genom reservatet
förbi kullfallna träd
mossor stenbumlingar
en smal spång över bäcken
det var igår och solen lyste vinden drog
jag var glad igår
med barrskogsgrönt och sol i ögonen

den enda sanna glädjen
bor i pulsens lugna rytm
och lungorna som arbetar
i kroppens ansträngning och vila
ursprunget som bultar bakom bröstbenet
och värmer maggropen
där inga frågor bor


Fri vers av Måna N. Berger
Läst 372 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-01-28 13:04



Bookmark and Share

  Rosmarin
raderna du skriver om pulsens lugna rytm har en sån harmonisk rytm så det understryker verkligen innehållet - tycker om!
2008-01-31

  Connie
O vilken bra text, tack för den!

Vardagen blir inte synlig för oss förrän den ifrågasätts. Jag tänkte aldrig på det förrän rytmen bröts. Det är i avbrottet allting blir synligt, när livet förändras och den normala existensen slås omkull.
2008-01-28

  korpfjäder
Funderar över när man kan säga att kroppen inte fungerar. Var går gränsen... När tar glädjen över livet slut?
2008-01-28

  Lyckohäxan Enediel
Sant varmt och vackert skrivet!
*tummen upp*
2008-01-28

  aol
värmande fin sann poesi
2008-01-28
  > Nästa text
< Föregående

Måna N. Berger
Måna N. Berger