Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Arkadien II


åka till Noret sa vi
som om det var Manhattan
skrangelbussen kunde vi ta
två gånger om dagen
från mjölkbryggan

cykla soldammiga
Källbacken upp
stora häcken här
på höger sida
togs bort sen
den löper som en
ryggrad genom byn

till vänster är våran gård
du ser den runda rabatten
och vinbär i trädgården
och ännu mer bakom röda stugan
gårdsplanen lutar
för att mina syrror
ska kunna stå på händer
spetsar du öronen kan du höra
mormors dunk i vävstolen

å jag
vill bara ta vägen någon varmare stans
jag vill lugnt palla ett äpple
och ta en ljudlig tugga
i en klyka i mitt knotiga barndomsträd
och höra
bröstets dunk
vävas in i småfåglarnas
ändamålslösa tji-vitt tjidde-vitt
och dirigera sången
med stortån




Fri vers av Göran P Rödholm
Läst 381 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-02-01 23:34



Bookmark and Share


  lodjuret/seglare VIP
känns nästan när solen skiner hur jaget cyklar på dammiga grusvägar backe upp och backe ned, svänger tvärt för stora tjälgropar och ibland tar vägen in i den röjda skogen bland gran och fur, med ris av björk i den efterbrända jorden
vilken skön vind i solvärmen och vilket ljus som himlen strör ned mot jordens ensamma själar vilka bär iväg i skog och mark
2008-02-17

  Elin R
Jag tycker att det är bäst i början, ljuvliga beskrivningar. Man behöver inte riktigt få veta att det är minnen (som i \"mitt knotiga barndomsträd\"). Fast äsch. Det är vacket och sommarlängtande. Tycker om att du nämner Manhattan också, i jämförelse. Ljuvligt.
2008-02-02

  mikael ejdemyr VIP
Tack för rundvandringen! Och rörelsen hos sista strofens stortå sitter perfekt!
2008-02-02

  sister mary
Vackert om barndomsbilder, med damm och dofter, som paradis vi bär inom oss, dunkande genom livet...
2008-02-01
  > Nästa text
< Föregående

Göran P Rödholm
Göran P Rödholm