Aktie/ränte/valutarapportens blåskimrande staplar darrar... Darrningens minsta

fluktuens skakar

jorden. Darr-
r-
rr-
rrr-
ningen

rapporteras, analyseras, debatteras globalt - sekundligen. Paralyserad

rusar mänskligheten ifrån sig själv, med blicken hypnotiskt focuserad

vid den darrande fixeringsbilden.

Ekonomins akademiska burfåglar, ”Dårfinkarna”, kvittrar

inifrån sin inlästa teoribur,

svischande siffror, surrande summor.

Tomma tankar tumlar. Enfaldens eko ökar. Dårhuset dånar.

”Dårfinkarnas” ägare, ”Psykopaterna”, patrullerar gränsen mot

verkligheten. Ingen,

inte någon, inte en enda jävel skall släppas ut ur overkligheten.

BASTA!

Darrningen skall hållas!

Vetenskapens virrhjärnor irrar vilsna. Schizofrena politiker dreglar

drömmar, blåser bubblor bakom journalistiska skenfigurers skyhöga
skydd.

Dånet dönar.

Darrningen dirrar.

I-världens irrelevans, relativt fortsättningens förutsättning,

frodas i förbleknande fägring på jorden. Livet

ligger på dödsbäddden, flämtande.

Hypnotiserade hysteriker hastar över alla utsikter till insikt.

Fixeringsbildens darrning skälver

till. Jorden skakar.

Barnen bleknar. Rodnande

mödrar och fäder hastar förbi dem

svettiga av iver att hinna

sig själva i bortrusande odödlighet.


Den yttre miljön är förödd – den inre än mer!

”Det är synd om mänskorna”, sa Strindberg…