Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
jag vet inte.
men jag kan inte tänka på det, inte prata om det,
så jag tänkte försöka skriva om det.
men jag är ringrostig så ni får ursäkta att det inte är världsbra.



1900

blanka vita piller
blå text som
skär
i hjärtat i tungan i huvudet
överallt upprepas det
"det är allvarligt det här"
ger mig skuldkänslor med blickar ger mig
hundrafemtiomiljoner kg tung ångest
ser på mig som om ni tror
att jag inte inser vad jag gjorde
jo jag vet tack jag vet
jag stoppade varenda en av dom där
tabletterna i min mun
jag drack kolet jag spydde upp kolet jag
låg i den där jävla sängen jag såg era tårar
(försökte att inte se)
jag slog sönder mig själv i tystnad vände bort blicken
när ni försökte ta kontakt
och nu är det mig
man inte vågar lämna ensam
det är på grund av mig
som min familj inte kan sova.
jag vet
vad jag gjorde.
ni behöver inte banka sparka slå in det i mig
ni behöver inte bulta sönder min kropp.

ett namn fick mitt mod.
"självmordsförsök".
men ni förstår inte
att mitt beslut var inte att dö,
mitt beslut var att leva.




Fri vers av huvudstupa
Läst 225 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-02-05 17:59



Bookmark and Share


  Miss Pauline
alltså, känslan. sjukt bra.
2008-02-07
  > Nästa text
< Föregående

huvudstupa