Du frågar mig om jag är rädd för döden
Jag svarar nej jag är rädd för livet
Jag är rädd för att inte hitta kartan
För att inte hinna lida
Inte våga leva
Innan den sista vilan tar mig

Du frågar om jag är rädd för människan
Jag svarar nej, jag är rädd för materialister
Jag är rädd för att jag inte har det jag behöver
För att inte vara accepterad
Inte få röka med er
Innan allt blir en cementklump i mitt huvud

Du frågar om jag är rädd för framtiden
Jag svarar nej, jag är rädd för det förflutna
Jag är rädd för att det blir besatt av mig
För att fastna i ett collage av minnen
Inte publicera mina memoarer
Innan jag får ett recept av vad jag behöver för att kunna glömma

Du frågar om jag är rädd för dig
Jag svarar ja, för jag är rädd för makten du har över mig
Jag är rädd över att bli fast vid dig när du vill komma bort
För att begrava oss
Inte våga stanna
Innan jag får reda på vem vi är