Gryningsljus

Ställd i gryningen

mot blåsvärtad vägg

för att ta emot

det sista slaget



sväljer jag stenen

som fastnat i halsen 

av allt korsdrag

mellan då och nu

Fri vers av Burn
Läst 805 gånger och applåderad av 21 personer
Publicerad 2008-02-09 05:29

Skriv ut
Spara som PDF

DominiQueen Snyggt! Namaste DominiQue 2016-04-29

alveheh vilken stil du har! det ryms så mycket i så få ord om jag visste hur man gav applåder här så hade jag tveklöst gett dig min första 2016-04-24

prima donna kännbar text. Min tolkning...då och nu möts i ett smärtsamt ögonblick. Men rubriken känns dock hoppfull 2015-08-27

Michaela Dutius En text som berör mig - når djupet inom mig 2013-10-26

Issand. "ställd i gryningen", tänker då att det är precis i början av livet. när det sedan står "för att ta emot det sista slaget" bildar det ju korsdrag även utan nästa del av dikten. fast det var väl det du menade. och där emellan syns gryningsljuset. 2012-05-14

Elin Katten Lo Tycker om det där med korsdrag mellan då och nu. Ibland, eller jävligt ofta ska man behöva slitas emellan de där två skitelementen. Och ja, den där skiten som kanske kallas gråt men som kan vara en sten - den liksom fastnar. Om man sväljer den får man säkert ont i magen. Jag vet inte. Tack för tänkvärd dikt. E 2008-07-21

Laijza känner verkligen med sista stycket..snyggt! 2008-03-05

Anna Nickolausson verkligen påverkande rader 2008-02-12

Agnes Texten är helt magnefik, fulländad, inspirerande, snygg.... jisses mannen, är det du som uppfann poesin? 2008-02-11

Elin R Kan säga att du är bra på att plocka ut det essentiella. Undar vad som hänt. Eller vad som som ska hända, efter nuet. På sätt o vis är ju fast i nuet. Svart text om ljus. 2008-02-10

ellali Vacker, sorgsen, omfamnande \"av allt korsdrag mellan då och nu\" underbar formulering Distanserad men ändå en djup beröring. Vackert Burn. Vackert. 2008-02-10

glittertindra gryningsljus just för att det är sista slaget... man tar det och går sedan vidare... mot nya tider... 2008-02-10

Paedur Att öppna både fönster och dörr för sitt förflutna och låta minnena rusa ohindrat över en gör nog väldigt ont och känns riskabelt. Men du viker inte för det sista slaget och du finns kvar, du sväljer sorgen och verkar övervinna det. Natten är över. Det var mina mentala intryck av detta. Ser jag till min personliga reaktion av dikten blir jag så jävla ledsen över hur orättvist allt kan vara när man är för svag för att värja sig, då innan man kan återvända till det som stor till kropp eller sinne. Som vanligt fångar du omfattande teman med få ord och både berör och inspirerar. 2008-02-10

Marreb Brytningstid är ordet jag får till mig när jag läser. Det är kämpiga tider... Tjusigt skrivet. Den är inte så självklar och det är väl det som är det fina med dikter att de inte alltid behöver eller ska vara självklara. 2008-02-09

R-M DU är så bra på att sskria med bilder, att få fram känslor me annat, vet int hur ja skall förklara :) 2008-02-09

Thurizas svälja stenen är nog bra,jävligt kämpigt bara.ibland känns det inte som att det sista andetaget vill komma och ibland kommer det när man inte väntat sig det.korsdrag mellan då och nu,att stenen är nere äntligen!.korsdrag för mig är då det är svårt att tänka,för många tankar som försöker höras samtidigt ger ett jävla kaos och då önskar man sig det där sista andetaget.korsddraget mellan då och fördommar som varit och de man kanske möts av i framtiden.korsdrag är giftet de andra försöker övertyga om oss,korsdraget är så mycket mer än draget runt kroppen. 2008-02-09

ej medlem längre Jag gillar första delen. Andra delen är svårare att förstå, men den har samma känsla som den första. Har du lust o förklara lite om den? :) 2008-02-09