Det liksom skaver lite

någonstans emellan hjärtat och hjärnan

som om någon ledning gått av

och allt bara gungar

det gungar

och jag blir yr

famlar

ramlar nästan

men blir fångad

buren

och bärandet gör

att det gungar ännu mer

för jag är ju inte van

att bli buren längre

ändå är det ganska skönt

för där i famnen är det varmt

och jag känner doften av trygghet

och långt långt där borta anar jag solen

den smyger fram mellan horisonten och molntäcket

Känner efter

jo, det skaver liksom

någonstans mellan hjärtat och hjärnan

men inte för att en ledning är av

utan för att den just nu

håller på

att lagas