går genom märg och ben
fyller mig med begär
tänder en eld
som ej vill slockna

Värmen du mig skänker
tinar frusna bitar
i mitt sinne
läker sår
som föralltid vill blöda

Stundvis jag faller
då fångar du mig
och vänder tankarna
fyller tidens rum med glädje