Alla anklagade mig min kära Amfet
när de borde ha anklagat
ambulansen som kom för sent i en
för tidig
extrem situation.

Vad kunde jag göra?
Dödlig rödsprit.
Två döda i en villabrandsolycka.
En saknad som hittad drunknad.
Och sedan alla grisar i polisuniform som letade i vår källare.

Under alla dessa år har ingen brytt sig
om hur jag har haft det.
Min psykiska ohälsa - bortglömd.

Varthelst jag går för att be om lite medmänsklighet
i ett allt hårdare klimat
möts jag av låsta dörrar
men de lämnar mig inte ifred

ens när jag vill sova.

Ibland vill jag bara skrika:

\"Lägg er inte i
mina tveksamma affärer!\"

Jag önskar att du var här min kära Amfet
Amin.