Ångestkänslor och panik
Din röst och allt det där jobbiga
Kom tillbaka
Idag

Du sa någonting som planterade
Klumpen i min mage
Några enkla små ord, bara sådär
Var allt som behövdes,
För att utlösa bomben
Som jag tror du väntat på

Det var du som tryckte på nedräknings- knappen
Och gömde dig bakom en buske och lät mig vara kvar
Kastade spik från ditt lilla gömställe men
Orden som du sa gjorde nästan
Ännu mer ont och känslan av otrygghet växte
Sig stor och stark och borrade in sig
Djupt därinne
Någonstans

Har du någon aning om att dina ord sårar?
Fast du kanske ville att det skulle vara meningen
Kanske var det meningen att det skulle göra ont
Men värre känns det när du pratar om mig
Som om jag inte fanns
Med alla andra
Jag blir en slags tredje person
Och trots att jag inte är där
Så hör jag ändå
Vartenda litet vasst ord
Som kommer ur din mun

Jag vill stoppa fingrarna i öronen

Jag lyssnar och tar åt mig
Osäkerhet är som min tvilling
Som förföljer
Och det är du som matar henne
Det är du som skämmer bort Osäkerheten,
Leker med henne, säger till henne
Att hon ingenting är värd
Hon vet att hon inte är det
Därför lyssnar hon, därför vet hon
Att det du säger är sant
Hennes vänner följer också med,
Ångest och Panik
De vet också att hon är värdelös
Vet att hon inte duger någonting till
Hon skulle aldrig platsa i den stora världen
För att hon inte är som dem,
Inte som de där som kan saker,
Som vet, som är mogna, som har hängt med
Hon är bara ett litet barn, en liten flicka
Och världen skulle äta upp henne inifrån
Så hon kan inte ens försöka existera i den,
Hon ska inte ens försöka!

Hon är alldeles för liten

Du menar på att man kan inte gå igenom hela sitt liv
Och tro att allting ska vara bra och att allting ska lösa sig
I såpbubblorna som blåses om sommaren,
finns bara luft inuti
Och Alice in Wonderland kommer inte och räddar mig
Under otrygga kvällar
Bamse är inte superstark i den stora världen,
Och det finns inget guld vid regnbågens kant
I den riktiga världen finns bara svart och vitt,
Betygen är viktigast om jag vill komma någonstans,
Det är bäst att jag klarar det
För på komvux finns bara knarkare och
Lågutbildade människor, har du sagt
Och du vill ju inte att jag ska bli en av dem
Därför är det bäst att jag inte gör dig besviken

Du stirrar på min klädsel och frågar om det där
Verkligen var så smart
Genomtänkt
Ser de andra ut så på din skola?
Vad spelar det för roll, ingen är likadan
Men du pratar bara om att jag inte är riktigt klok,
Som går en väg ingen annan vandrar
Och bokstavligen gräver ett hål att hoppa in i
Och gömma sig
Ifall de andra skulle ge pikar

Du sade också att du skulle vara ledsen ifall du såg ut som jag

Jag tror att vi aldrig lärde känna varandra,
Men det är för sent för det nu
Jag sträckte ut min hand, du
Skickade dina hårda ord
Istället
För du trodde att du gjorde mig en tjänst
Men det enda du skapade var
Monster under sängen
Och osäkerheten som vänder mig inåt