Jag saknade dig hysteriskt när vilda fåglarna flög bort för att bygga bo.
Dokumenterad kärlek blev summan av svek och sömnlösa nätter
och ändå ville jag inte identifiera dig med den du blivit.
Dina lögner innehöll en sanning som du gömde undan
när jag svalde piller med sprit och trodde mig kunna flyga bort med änglarna.
Du visste allt om ingenting och jag grät mig full av tomhet
för en frätande önskan om att bli älskad av en som inte finns.
Vart tog du vägen sedan är en fråga utan svar
så som adressen till det land där jag bygger mina murar som jag kallar mina egna.
Min sanning kommer inifrån och mina ögon viskar sig hesa
osynligt
obetydligt
Mitt hjärta kliver av några stationer tidigare för att hinna före paniken
som går i cirklar med rytandet som ligger långt bak i halsen
så tystnaden hörs.