Genom öken
in i dimman
simmat genom avloppen
byfft en iglo på månen

Dömt tidens strand
gömt skatter
bland ekande gravar

Men nu ser ja horisonten
känner glädjen
färdas genom ljuset
vattnet under fötterna
skaver ej längre de i bitar
tiderna ändras
och framtiden
bär på stjärnornas mark