jag minns hur vi söp ikapp under en vindflöjtel på Rachmaninovs balkong
hur det skrålades bland vodkastinkande schackpjäser när våra tänder frättes av vrålande gapflabb - utsåld publik! sa sergej och hällde upp våra glas till brädden
jag bröt en bit bröd och tuggade glupskt
- fingrarna knackade som en svartväxlare i moskva, sa han och flinade
jag doppade brödet i soppan
- lyssna! - jag lyssnar - det finns i mellangärdet! tonerna..som inte hörs, du vet penseldraget mellan svart och vitt - grått - just ja! däremellan..skål - skål!
( vi kippade in våra vätskor och bet sedan ihop )
- det kommer om natten - vet.. - allt kommer på natten.. - jag vet älskade serg! som en dröm kommer det - uppenbarar sig - vänta lite.., jag torkade snabbt av lite soppa från hakan och stirrade sen på honom, vad är det som uppenbarar sig ?
sergej tittade förvånat på mig
- musiken - musiken ? - drömmarna menar du ? - vilket som! - det är väl inte vilket som - snälla du..jag orkar inte ta den diskussionen igen.. seså! spela platina praqe för mig..gärna i c dur som du vet jag älskar! - men serg..du vet väl inte vad drömmarna är..bara vad musiken är. - din jävla kamp - vår förbannade kamp!
Sergej reste sig hastigt och gick fram till oljelampan.
jag la servetten på bordet
- vad är vi INTE utan våra drömmar ? sa han och vände sig om - vad är drömmarna utan oss..?
Sergej blundade och lät cigarettröken sippra ut genom munnen
- snälla du.. - men säg! vad är drömmarna UTAN OSS!
Han sa inget, utan gick långamt fram till pianot, tände sedan stearinljuset ovanför notstället...lyfte på tangentlocket. Tittade mig stint i ögonen
Sedan nickade han betänksamt med dödsdömda ögon satte sig ned och slog an
fortfarande med blicken
igenom sig
Fri vers
av
पिWhite Eagleॡ gästas av
Läst 608 gånger och applåderad av 14 personer Utvald text Publicerad 2008-04-03 11:18
|
Nästa text
Föregående पिWhite Eagleॡ gästas av
Senast publicerade
No hay necesidad de explicar algo, usted no puede ver. jag hoppas du får ro F9 står alltid högre än frågetecknet råder Lyckliga gatan Det pågår ett slag som kan kännas, som tickande små från ett knappt ohörbart tillstånd strax över när jag vänder mig om, ur ett morgonstrimmat täcke men jag menar: om nu den här Anna-Maria Odell är kritisk till polisens och psykiatrins omhändertaga Se alla |