jag dignar under din ångest
fast jag bär den bara till låns
när du landar i min famn

som ett varmt bylte
klöser dig fast i mitt hår din livlina
till fasthållande och försvar
tung vridande dig in emot mig och bort

behöver och fruktar närheten

från dig till mig går en vetskap
om världens innersta tomhet
och allt man gjort mot de minsta små