Jag stannar upp i min tysthet all oro försvinner, jag fantiserar mig långt bort till en trygg plats. Där jag verkligen kan vara lugn, känna lugnet falla över mig.
Jag går mina steg de känns lätta jag svävar mig fram. Till din trygga famn. Jag finner dig på en bänk med huvudet längs dina smala ben. Jag vill hjälpa dig men du är så långt borta från mig. Jag skriker till men du hör inget, du andas tungt.
Jag gå närmare dig sakta och ger dig en kyss. Om du visste vad den kyssen värmde mig jämt. Min kropp var varm medan din var iskall men där fanns ändå du bakom den falska drogen. åh jag längtade så intensivt då jag ville ha dig.
Jag sa jag stannar vid dig för alltid glöm inte det säger jag och känner din smala kropp emot min i mörkret.
Vad är det som skrämmer mig mest, mitt mående eller din flummiga värld jag inte kan nå eller förstå.
Jag sträcker mig fram igen lyfter dig upp från din liggande ställning säger tyst hör du mig är du där.... En dimma allt var som en dimma för mig dina känslor var äkta men mina var uthärdade längs din sida jag gick utbränd trött, rädd och i bland lycklig. Varför kunde du inte förstå, hur mycket jag tyckte om dig hur mycket jag ville vara med dig. Du hade sett mitt innersta du hade nått mitt hjärta. Men varför denna olidliga smärta. Jag befann mig mitt i allt i en kall lokal jag frös, ingen som höll om mig eller förstod. Det var dina oändliga svek. Du levde rövare som ett barn, för dig var allt en lek. Jag hoppas du har funnit ro i dag långt bort från alla dessa obehag. Min älskade kära enda eviga kärlek. Visste du vad de orden var för mig kommer du nånsin de veta. Har jag gått vidare jag vet inte, jag vet bara i mitt hjärta har du alltid en plats.