^'-'^

förstår dig utan förstånd gör jag allt
vägrat dig "Hör mig" vägrat dig ringa
förstå kan du ej för örats "hör allt"

får inga alls känn i bokstävers slinga

ljudet är mäktig som värmande kram
i röster vi får våran känsla fri
klart man blir snäsig på ordvrängargam

i skriva, när all själ är böjd där uti

för jag har en vän som ler när han gå
snett lite lurigt sen stort med ett hån
han vet att vi människor rusar går på

flyr från att fatta
"Fy hell vilka fån!"

med fasor och tyck och moraliska gull
ha regler att smörja vår ordbok så hal
att inte vår kropp räcker alls att va' tull

att hindra de andra nå Hjärtanas sal

vägrat dig "hör mig" med dunder och brak
för du just då hör mig så där utan ord
jag vet; örats oneway är attan så rak

jag åter till 13 med rädsla för mord

valet är enkelt jag vet att det är
naken jag redan varit för han
inget att tvivla, du är mig för när

ler gör han åter flinar minsann

han ler när han går - jag går där brevé
alltid med hjärta och utan en blot
tillammans med ödet - ta luren trots de'

viskar till mig om när Ljudet slog Rot!

^'-'^