Så säg mig, vad gör man, när hjärtat har fått nog?
När allt gör så otroligt jävla ont?

Vad gör man när små barn gråter?
När deras lilla hjärtan inser att döda kommer ej åter?

När oskyldiga flickor anklagas, för att ha begått brott?
När de i sin ensamhet igenom en mörk park har gått?
Hur kan det ha varit deras val?
Kämpade de inte emot nog?
Var de för svag?

När cancer manöver och en familjs liv och vardag tar över?
När inget i världen, den smärtan och rädslan bedöver?

Mot vissa sjukdomar finns det inget bot.
Vissa faror går det inte att göra något mot.

Vad gör man när inget och ingen läker?
Krossade hjärtan som i evigheter värker?
Och unga hjärtan som får nog, av diverse anledningar väljer att ta självmord?

Vad gör man, när barn svälter?
När bilar med glada familjer, på motorvägar välter?

Och vad gör man för att hindra mord?
Hur kan man förklara en sådan akt i ord?
För vem väljer att döda?
Hur kan sådant hat i världen födas?

Och hur bekämpar man krig?
Vad gör man, när världen varje sekund av varje dag väljer att ta liv?
Från oskyldiga som inga brott har begått.

Hur ändrar man?
Vem förändrar man?

Så säg mig, vad gör man, när hjärtat har fått nog?
När hjärtat gått i bitar, av allt ont?
I världen.
Vad gör man när det tär på en?
Krossar en i tusen bitar.
När man börjar världen i svart rita?

När inget känns, som om att det går att laga.
Fortsätter man, ännu en dag i denna värld som är allt annat än en saga?

Världen är en dystopi och vad gör vi?
Vi blundar, och vi inbillar oss, en utopi.
Det är väl så vi människor väljer att leva liv.